Mi Casa

såja

april 7, 2014

Gult Påskrisföre – efter 

I torsdags var det min pappas födelsedag, men det var jag som fick den stora överraskningen! För när jag tidigt på morgonen ringde honom
för att väcka liv i honom med min inte-så-ljuva-men-snälla-sångröst, så var han redan vaken. Han satt i sin bil och jag såg snabbt (facetime)
att han inte var klädd i blåställ, utan i skjorta. Jag undrade såklart vart han var på väg kl. 07 på morgonen:
– Till dig! svarade han. –Jag åkte redan klockan 05 imorse.

 Så några timmar senare kom han, lika glad som alltid. Älskade pappa.

Vi fixade lite här hemma under dagen och på kvällen kom även mamma hit. Hon kom med flyget från Stockholm, och då firade vi med
goda kvällsmackor och te som födelsedagsfika, och lite paketöppning.

Mamma och pappa här samtidigt, det är fina grejer det. Det var åtta månader sen sist som vi sågs alla fyra samtidigt, så det var efterlängtat.

Under helgen sen har vi hunnit med massor. Fönstren har fått lister, jag har målat med Kalklitir, vi har varit på 2 shoppingturer,
skåp har sorterats, flyttlådor har tömts och det har städats. Är det något min mamma är overkligt bra på så är det att städa. Hon är grym!
Så med hennes hjälp är här nu så himmelens fint överallt, och tack vare pappa och Maccis ser husets utsida bättre ut än nånsin.
Men vi har också hunnit med att äta mysiga middagar och långa frukostar tillsammans, prata om livet och husplanerna vi har framför oss.

Nu är här återigen tyst och tomt i huset, och efter att haft lillasyster med familj på besök förra helgen och nu mamma & pappa, så värker mitt hjärta.
För jag känner att jag önskar att de allihopa kunde flytta tillbaka till västkusten, så att det kan bli lite mer som det var förr. När vi alla bodde
inom en timmes avstånd från varann, när vi träffades oftare och njöt av spontana middagar och övernattningar bara sådär.
Familjeträffar med mammas våfflor, och grillkvällar, och gos med barnen, och alla bra tips och hjälp man får när man ses sådär.
Vi hade så mycket tid att ses då när vi var så nära, det var så fint att bara få vara med varann. Nu förstår jag hur mycket jag saknar det.

Nu ses vi så sällan att hur många dagar vi än får, så blir det aldrig nog, för man vet att det dröjer så länge tills vi ses igen.

.

Nu längtar jag redan till nästa gång, och som tur är så har vi hela våren och sommaren framför oss. Här finns en stående inbjudan till familjen
för både våffelfika och grillkvällar, och trädgårdshäng i solsängarna och dopp i havet. Det är bara att komma när lusten faller på.

.

Som ni ser så byttes de fjuttiga vita fjädrarna ut i helgen också. De gula fjädrarna kostade bara 4 kr, men gav en förändring värt det tiodubbla.
Och en mycket nöjd Minna.

Nu är det måndag igen och ny agenda. Under påskhelgen har jag en plåtning tillsammans med en fotograf som gör ett konstprojekt,
så hela denna veckan består av rekvisitaplock och planering. Det är mycket som ska fixas för att få allt att klaffa och stämma.
Så det är bara att sätta igång här.

Hoppas du får en härlig måndag, trots det våta molntäcket som hänger över hela vårt land.

.

You Might Also Like

3 Comments

  • Reply Vanessa april 7, 2014 at 12:35 e m

    Jag förstår precis hur du känner med att ha familjen långt bort. Mor & far bor sedan många år på Mallorca, och hur lyxigt det än är, så hade jag bytt rätt av så att de bodde här nära mig, om jag fått välja. Dock tror jag att jag värdesätter min relation med mor & far än mer nu när det kan gå ett helt år mellan gångerna vi ses! Vi tar inte relationen för given.
    Vanessa ❤️

    • Reply Minna april 7, 2014 at 12:45 e m

      Vanessa – Ja så är det ju, man lär sig leva med det och allt har sina för- och nackdelar. Just nu gör det dock mest bara ont i hjärtat att vi inte är närmare varann, och jag önskar att vi hade mer vardag tillsammans. Det var så enkelt, att bara åka dit och parkera utanför huset, knalla in och känna sig hemma. Kunna göra spontana besök eller åka iväg på mysiga dagsturer tillsammans.
      Saknar det så enormt, speciellt nu när man får smaka lite, lite på det och sen bara försvinner det igen. Usch, mina ögon blir alldeles våta av bara tanken på det…

  • Reply Klara april 8, 2014 at 7:14 f m

    Åh vad påskigt och fint ! 😀

  • Leave a Reply